Igår fick jag till slut tag på ett bord till träningen. Förstår ni hur svårt det är att hitta ett ihopfällbart bord i februari? Framemot april kommer det säkert att vara jättelätt då det finns en uppsjö av trädgårdsbord etc.

Till slut, på ett ställe där de säljer begagnade kontorsmöbler, fick jag tag på ett, dock nytt, ihopfällbart bord, med lagom mått 120*50 cm. Stabilt, tungt och gediget - och svindyrt, men det får det vara värt. Det ska ju vara vår kompanjon i två år eller så... Sedan var det som en kompis till mig tröstade mig med - det går ju faktiskt att använda vid andra tillfällen - som kalas och bjudningar :-) Eller Tupperware-partyn tänkte jag i mitt stilla sinne.

I veckan har jag lunchat med min väninna som också haft en son som genomgått intensivträning och som nu blir av med sin diagnos - friskförklarad som hon säger. Jag berättade om inköpslistan och hon bara skakade på huvudet - nej, någon sådan hade inte dom. Jag frågade hur de lagt upp det. Deras resurs på dagis hade skött mycket av träningen - hon hade varit helt suverän sa hon. De hade varit tydliga från början att de försökte baka in det i alla vardagssituationer, men att träna vid bord trodde hon skulle vara omöjligt pga deras familjesituation. Oavsett så har det gått vägen och hennes son fungerar idag jättebra i skolan och allting. Det är så härligt med positiva historier och människor omkring en!

På kvällen igår kom goda vänner förbi med en docksäng som vi skulle ha enligt inköpslistan till träningen. Toppen! Jag är så glad över att det bara är att ringa sina vänner och man får hjälp - för det allra mesta. Jag försöker att hjälpa när jag kan också - inte lätt ibland när ingen hjälp står att få - men det är när man känner att man hjälper någon som man lyfts ett snäpp till i sitt innersta. Jag hoppas jag får möjlighet att hjälpa andra i samma situation där vi varit och är nu - det skulle ge hela den här resan mening. Även om det räcker långt med Jonathans utveckling och den lycklige, glade och gosiga kille han har förvandlats till. När man får hans pussar på kinden så smälter man. Han är bara sååå go.

Kram på er i snökaoset

Anna