Jonathan har ju en tråkig historia med tänder och tandläkare. När han var närmare 2 år så slog han av sina bägge framtänder på dagis och vi fick en akuttid för att dra ut dem samma eftermiddag. När vi kom dit fick Jonathan lugnande medel (vilket jag vet idag att det inte fungerar på honom) och den dumme tandläkaren drog tänderna 5-10 sek efter att han satt bedövningen - dvs bedövningen hann aldrig verka. Jonathan vägrade öppna munnen och äta på tre veckor och sedan dess har det varit svårt att få honom att borsta tänderna överhuvudtaget, för att inte nämna gå till tandläkaren.

Vi har gått hos en underbar tandsköterska och gått dit ofta - 1000 gångernas gång som hon kallade det för, för att vänja honom vid tandläkare och tandborstning igen. I går var vi upp till sjukhusets tandvård. Dessvärre var det fullt i väntrummet och Jonathan vägrade att gå in så vi stod i tamburen i en 5-10 minuter. När alla gått var det OK att gå in ;-) Sedan gick det bra. Redan när de kom och hämtade honom i väntrummet så gapade han och sa Aaaaa! När vi kom in i rummet hos tandläkaren så frågade de om han kunde sätta sig i tandläkarstolen och döm om min förvåning när han gjorde det! Och de fick titta på alla tänder, borsta tänderna på honom och allting. Jag kunde inte tro mina ögon... Innan vi gick gjorde den gulliga tandsköterskan en tatuering på hans arm. Med armen stolt lyft med tröjan bortdragen så gick vi ut därifrån.

I slutet av sommaren ska Jonathan sövas för att de ska göra iordning tänderna på honom och plasta in hans 6-årständer.

Soliga hälsningar

Anna

I går var vi uppe i lekrummet och Jonathan tog fram verktygslådan. Han har tagit fram den mycket nu på sistone. Jag ropade på maken som fick hjälpa mig att lyfta fram en båt som vi hade till vår store pojk. Båten har skruvar och man använder en liten skruvdragare, som går på batteri, för att skruva ur och i skruvarna. Jonathan hade riktig talang för detta - så händig. Han skruvade ner hela båten och skruvade i skruvarna igen säkert en 3-4 ggr. Jätteduktig, fokuserad och händig. Sista gången tog han bort skruvmejseln (stjärnskruv) för att pröva mutterdragaren - som också visade sig fungera bra. Har jag aldrig tänkt på.

Snickare kanske kan vara något att satsa på med andra ord - för vår nyupptäckte händige kille (som han definitivt inte ärvt av varken mamma eller pappar ;-)  )

Ha det

Anna