Idag känner jag en sådan överhängande längtan efter att få jobba med barn med autism. Att bara kunna hjälpa ett barn till framåt - att få utveckling, tal och/eller kommunikation. Jag gillar mitt jobb skarpt, så det är inte det, men ibland känner man att man skulle vilja göra skillnad. Det här är något jag brinner för - där jag känner att det jag lärt mig de här åren kanske kunde göra skillnad. Men hur?? Kommunicerande samspel är fantastiskt, som metod och livsstil, men hur lär man ut det, hur får man acceptans för det. KS tillsammans med IBT är oerhört starkt - speciellt när man kombinerar metoderna ;-)

Man får trösta sig med att man gör det bästa för sitt eget barn. Som min kära arbetskamrat sa - vilken förälder tror du sätter sig och jobbar/leker med sitt barn två timmar när de kommit hem från sitt jobb? Öööööh - fick jag fram bara, med tårar i ögonvrån. Bra svar va? Inte riktigt... Så ett stort hjärta till alla er som kämpar med intensivträning och andra behandlingsmetoder för era funktionshindrade anhöriga! Ni är guld värda och gör ett jättejobb!!!

Ett innerligt tack till Sonja för ditt mail - det rörde mig starkt. Hoppas att jag kan vara till hjälp för dig/er!

Ikväll har det gått så bra att jobba med Jonathan. 2 timmar och en kvart jobbade vi oavbrutet. Han jobbade för att få en Playmobilkartong - 15 poletter (15 målstegar avklarade, målstegen är 6 steg). Vi tränade stavelser, klappade händer, övade ljud och ord. Jonathan fick gissa vilken bild jag tagit bort av 6 olika. Vi övade färger med färgpennor, färglade, han fick gissa vilken färgpenna jag plockade bort. Därutöver spelade vi Yatzy och skrev siffror, spelade ett tärningsspel m.m Sååå mycket. Han är så duktig och så härlig min lille son!

Nu vill min store son använda sin dator som jag lånat dessa minuter för att blogga. Sköt om er alla och ha en riktigt underbar kväll.

Kram

Anna