Alla inlägg under september 2009

Av Anna - 28 september 2009 18:28

Idag har jag det litet lyxigt. Jonathans avlösare, Kxxxx, är här och har honom. Jag, maken och storebror har varit ute och promenerat/cyklat. Storebror cyklar givetvis - han tycker det är fånigt att promenera :) Vi gick en kort sväng eftersom det bara är andra gången hon är här. Det fungerar jättebra. Jonathan sa hejdå och fortsatte nöjt att leka med avlösaren. Hon frågade om hon fick vara kvar en stund till - jajamen sa jag :-) Sedan pratade vi litet om tal och språk också och jag förklarade grunderna i Kommunicerande samspel. Om barnet kan säga Vrroooom, så säg bil. Om barnet kan säga bil, säg köra bil. Sedan att korta sitt eget språk så att man anpassar det till där barnen är +1.


Träningen gick jättebra i lördags, men kass resten av veckan. Så jag och maken lade in träning i leken, vid matbordet och vid sidan om. Det blev en lång träning i lördags däremot - hela 2 timmar. Jag har faktiskt börjat introducera klockan för honom, och det gick riktigt bra. Jag hittade en pusselklocka med rörliga visare. Toppenbra! Sedan spelade vi en ny typ av memory, med projektor. De här två sakerna hittar ni till billigt pris på Barnens filmklubb:

http://www.barnensfilmklubb.se/cds/showpage.asp?form_name=product_readmore&nodeid=668682&article_id=197732&maintype=1 

Memory Teater med Nalle puh


Simskolan gick supersuperbra. Jonathan simmade på en stor flytande groda och sprattlade med benen och tog sig framåt med litet hjälp av gulliga simskoleläraren Sxxxx. Han gjorde två lekar med de andra barnen och jag är så stolt. Det som känns skönt är att han verkligen vill. Han vill vara med de andra barnen så mycket, och det känns skönt. Han till och med hälsade på en av tjejerna... Sedan följde han upp det med gå i simskolan, men hon hörde nog inte riktigt vad han sa. Det är jobbigt med att han har så sluddrigt tal fortfarande... I övrigt är han ju så nära normalt man kan komma med autistiskt syndrom i bakfickan (d.v.s. fortfarande egenheter men inte utbrott, frustration och sådant i någon större utsträckning, och det mesta går att göra - t.o.m stå i kö).


Kram på er

Anna


Av Anna - 22 september 2009 20:15

Vilken hemsk sen eftermiddag vi haft.

Jonathan var bjuden på kalas på samma ställe som han hade sitt kalas.

Jag fick stressa från jobbet, då en person ringde precis när jag skulle gå.

Sedan till dagis och där var de givetvis ute - sandiga och leriga. Tack och lov att jag i alla fall kommit ihåg att ta med mig ombyteskläder till kalaset :-) För Jonathan var helt blöt under regnkläderna.


Stressad körde jag snabbt genom hela stan till detta stället. Och framme där så fanns det ingen parkeringsplats, så vi fick parkera en bit bort... Och stressa upp dit... Jag var helt färdig när vi var framme till slut... Sedan blev allt fel på kalaset. Jonathan var antagligen hungrig och ville ha en glass det första. Jag sa nej att han fick vänta.

Innan vi gav upp helt efter cirka en halvtimme så hade han gråtit två gånger, försökt få med mig in i lekhörnan två gånger, vägrat låta mig gå på toa själv utan insisterade att få gå med, samt suttit och ätit mitt medhavda bröd själv inne vid kalasbordet... DUBBELSUCK! Jag ringde och hörde om pappa och storebror var på väg mot oss, och de var de. Så vi gav upp kalaset och sammanstrålade på McDonalds istället... Mycket bättre...


Igår var en bra kväll. Vår avlösare kom hit för första gången. Avlösare är en service genom LSS - som en barnvakt fast ändå inte för oss föräldrar som ska vara där för avlastning för vår räkning. Vi har fått en tjej i min ålder som verkar jättegullig. Hon satt bredvid Jonathan när han spelade dataspel. Så småningom kraschade programmet och Jonathan stängde av datorn. Så jag bad Jonathan ta med henne upp till sitt lekrum. Och han gjorde det !!!!!!! Jag kunde höra dem däruppe, medan jag höll på med att dokumentera intensivträningen som jag nu för en gångs skull fick göra i lugn och ro. Vår avlösare var litet orolig att vi skulle gå iväg, men det går ju inte första gången hon är här, inte sant? Vi får ju ha litet inskolning sa jag. Nån gång kanske du kunde ta med honom ner till lekplatsen eller så... Så kan vi ta mindre turer för att vänja honom att vi går iväg en stund...


Innan hon gick så frågade jag om hon var orolig eller funderade över något gällande Jonathan. Nja, det är språket då, sa hon. Jag hade ju lyssnat litet på dem däruppe (man är ju mamma - inte sant?) och kunde ju höra att hon använde för mycket ord. Så jag frågade om hon ville ha litet att läsa, sådant som vi tränat med honom. Hon fick en par häften om Kommunicerande Samspel så får vi se om hon får litet idéer därifrån...


Idag ringde hennes chef och frågade hur vi tyckte att det hade gått. Jättebra sa vi! Hon hade också tyckt att det gått bra. Så skönt... Det känns så skönt att få någon som kommer hit - jag visste inte att jag behövde det så mycket och att det känns som en klump i magen som jag slipper. Tack och lov för LSS och avlösare. Hoppas att det fungerar lika bra framöver!


Kram på er

från trött

Anna

Av Anna - 20 september 2009 10:01

Vi var på behandlingsmöte i torsdags. Den här gången var det Jonathans resurs som skötte visandet av uppgifter. Varje gång så får någon av oss visa de övningar vi gjort under veckan, om jag nu inte förklarat det tidigareGlad. Jonathans resurs hade skrivit siffrorna 1-20 på ett stort papper i rutmönster. Sedan fick Jonathan X antal ploppar och skulle lägga det på rätt siffra. Till min stora glädje så klarade han både 8,12 och 16! Vilken liten pärla han är!


Sekvensbilderna visade resursen också och det var absolut INGA problem för honom att klara det. Också skönt.


Sedan var det deras tur, i behandlingsteamet att köra några övningar med honom. Efter ett par övningar ville han inte jobba mer (de hade mycket bilder och han blir så trött av dem). Han visade att han ville ha paus. De insisterade på att han skulle jobba en gång till -och sa till oss att det är viktigt att vi får avsluta så att inte Jonathan avslutar åt oss... När han skulle välja förstärkning så var han så tveksam. Förra gången hade de haft en ny förstärkare som han tyckte mycket om (tågbana som snurrade runt och lät). Jag frågade om det kunde vara så att det var den han saknade... Och det var det. En av dem sprang iväg och hämtade den. En mycket gladare Jonathan fick vi ;)


Logopeden gjorde en övning som Jonathan älskade. Hon hade en bilbana där hon vid varje kurva la olika ljud från praxisalfabetet. Så lät bilen olika - Oooooo, Ssssss, Aaaaa och sedan Kkkkkk (och på slutet hoppade bilen som ljudet kkkkk). Jonathan skrattade så han nästan kiknade. Jag prövade det hemma igår och han skrattade igen så att han nästan kiknade. Roligt!!!


Sent i eftermiddag är det simskola igen. Det gick ju så bra sist, till slut, så jag hoppas att det håller i sig...


Kram på er alla


Anna

Av Anna - 15 september 2009 21:54

Jag har ju glömt att berätta vilka övningar vi håller på med denna veckan:

1) Sekvensbilder. Lägga tre bilder i rätt sekvens, såsom skala och äta en apelsin.

2) Imitera komplexa sekvenser - där man kombinerar rörelser och ljud.

3) Svara när någon kallar.

4) Trestegsinstruktion


Sekvensbilderna har han klarat jättebra. Komplexa sekvenser tycker jag är svårt - ska man hitta på något dumt bara?! Det är den avancerade övningen dessutom. Det enda som står på övningen är det här:

"Använd övningar från imitation av grovmotorik, finmotorik och oralmotorik. Sätt ihop dem till en sekvens, säg "Gör så" och visa barnet t.ex peka, hoppa och vinka. Förvänta dig att barnet imiterar din sekvens, om inte prompta barnet att komma igång att härma dig."


Känns inte det lätt...??? Nej, jag tycker det är litet jobbigt att hitta på såna idiotiska övningar. Vore lättare kanske om det vore en lek eller sånt... Jag ska nog titta efter det istället...


Kram på er

Anna

Av Anna - 13 september 2009 22:19

Skrattande Jag skrattar och ler - vilken underbar dag!


Jonathan har haft kalas idag på något som kallas för Lekborgen. Sex stycken underbara ungar från dagis och förskoleklass var på kalas. Allt gick bra - Jonathan skötte sig exemplariskt. I slutet rök han ihop med ett annat barn (som inte tillhörde kalaset) och både han och den andre pojken grät.


Det bästa för mig var att Jonathans bästa kompis på dagis kom, och hans mamma med. I slutet av kalaset gick jag fram till henne och frågade om det möjligtvis var så att Jonathan och O kunde leka någon dag? Ja, det är därför jag satt kvar. O pratar nästan bara om Jonathan hemma och det vore så roligt om de kunde leka någon dag. Jag undrar om ni förstår mina tårar - det är bara helt underbart. Jonathan har hittat en kompis och HAN och HANS MAMMA

vill att de ska leka. Jag är rörd, berörd och har tårar i ögonen. Vi har bytt telefonnummer, och imorgon kväll ska jag ringa. Håll tummarna för att det går bra!!!


Jonathan var helt slut på eftermiddagen sedan och bara satt framför datorn eller lekte uppe i lekrummet.


På seneftermiddagen var det dags för nästa strapats (varför två saker på samma dag - det är ju för mycket!). Jonathan började simskola idag. Han skulle ha börjat förra helgen men då var han ju genomförkyld så det gick inte. Nu var det dags. Simskolläraren S hade flyttat Jonathan till en grupp tidigare så hon kunde vara bara med honom. Jag höll inte på att få iväg Jonathan hemifrån överhuvudtaget. Han var så ledsen och så arg och sa nej, nej, nej. Så sa han att han inte kunde simma att det var därför han inte ville. Vi ska bara dit och leka i vattnet sa jag och fick med bestämda steg och röst med honom till slut.


Väl där så gick det jättebra. Jonathan satte sig på golvet med de andra barnen när de räknade upp deras namn. Sedan kom S och presenterade sig och sa att jag fick vara med några gånger i bassängen för att vara på den säkra sidan. Jonathan vågade inte hoppa från kanten utan gick nerför trappen och var med de andra barnen i de inledande lekarna (de leker de första 5 minuterna ungefär). S sa att hon tog honom vid sidan av och koncentrerade övningarna en liten bit i taget. S fick ta honom riktigt mycket och länge och fick honom att doppa både haka, öron och mun i vattnet!!! Toppen. Sedan fastnade han i att gå upp och nerför trappan en lång sekvens. Jag pratade med S och berättade hur jag fångar Jonathans uppmärksamhet i intensivträningen och att hon med fördel kan använda sig av - Se på mig!, -Händer still!, Jobba! (samt tecknet för det) och så. Jag är jättenöjd med att hon kommit så långt med honom - att få honom känna sig tillfreds i bassängen och doppa olika kroppsdelar, det är långt för en kille med autism på mindre än 30 minuter...


Nu ska jag, helt utmattad, strax stänga av burken (efter att ha läst litet på forumen...) och sova sött med ett stort leende på läpparna!


Kram på er alla

Anna

    

Av Anna - 7 september 2009 11:47

Hur ska man veta om det är influensan eller förkylning bara? Prover sägs de inte ta på de som inte har allvarliga symptom... Ja ja - jag har inte tänkt vaccinera mig eller Jonathan i alla fall, så vad spelar det för roll - förutom att det kan ju vara bra att veta?


Jodå, jag insjuknade under lördag eftermiddag också. Var heldålig igår har värk i kroppen idag men är i övrigt bättre. Näsan har slutit rinna i alla fall. Jonathan är bättre, var feberfri i går eftermiddag men fortsätter klaga på att han har ont i ögonen. Ser mycket hängig ut och snorar en del fortfarande. Hoppas att han mår bättre ikväll/imorgon...


Därför har det inte blivit mycket skrivet här heller, inte några kort eller någonting... Ska försöka få till det framöver veckan men jag lovar inget ;-)


Ingen egentlig bordsträning har vi fått till, men pappa har övat med Jonathan en del och han klarar det fint. I går sjöng Jonathan med i "Living on a Prayer" när storebror spelade Guitar Hero. Jag hörde det inte själv men pappa Peter sa att det lät helt riktigt och bra!!!


Hoppas på bättre tider...

Kram

Anna

Av Anna - 4 september 2009 20:02

I dag var vi på behandlingsmöte. Jonathan fick lovord av teamet.
De ser ju också hans utveckling som är bara - utmärkt. De var också imponerade av hur mycket träning vi fått till - mellan 20-23 timmar per vecka. De menar att det är den nedlagda tiden och entusiasmen hos de som tränar som är avgörande för att lyckas med programmet... Vi fick t.o.m en avancerad övning idag. Jag är litet chockad faktiskt.
 
På hemvägen så fick Jonathan ont i ena ögat och började gråta, skrika och ta sig för ögat. Det var alldeles rött. På ditvägen hade vi, jag och Jonathans resurs, suttit och pratat om svininfluensan och hur en av resursens kompisar hade fått det - och ett kännetecken var just röda ögon tydligen... Hmmm... Och vi ska på bröllop i Norrköping imorgon. Jag fick ta ett ytligt prov på feber (örontemp - men han gillar inte det heller) och det var 37,7, alltså säkert litet högre än så... Jaha - så kanske det inte blir något imorgon ändå - så tråkigt!
 
De dåliga nyheterna fortsatte under eftermiddagen. Vid tretiden ringde en av mammorna i storebrors klass och berättade att det går huvudlöss i klassen. Kul... inte... Det började klia direkt i håret... Efter att ha kammat honom noga så kan jag inte se ett spår av löss. Så håll tummarna...


Och en datorn kraschade i början av veckan... Så vissa saker är oerhört roliga och positiva - men annat är bara krasch.. Men så är väl livet i stort :-)


Ska se om jag kan få till litet kort om vi nu inte kommer iväg till Norrköping...


Kram på er
Anna

Av Anna - 3 september 2009 18:41

Den här veckan fick Jonathan jobba för en leksak igen. Jag pratade med en kompis om detta och kallade det för "muta" och hon höll faktiskt inte med mig. Menade på att vi alla gör saker för pengar, roligt jobb eller så - varför ska inte Jonathan kunna jobba för att få en leksak?! Jag har haft litet dåligt samvete för att jag "mutar" honom men det kanske jag inte ska ha - det ger ju resultat och han jobbar hårt för att få det (efter 10-20 pluppar alltså).


Vi har jobbat mycket med ljud, stavelser - att klappa stavelser, rita enkla teckningar på begäran, samt gömma saker/bilder. Imorgon har vi behandlingsmöte och det ska bli intressant vad de säger. Tillsammans - jag/vi och dagis - så är vi nu uppe i 20-23 timmar per vecka. Vi har blivit bättre på att skriva upp övrig tid dessutom så jag tror att vi varit uppe i nästan det tidigare också, även om det inte står i tidrapporterna....


Håll tummarna imorgon - det är min tur att visa vad vi jobbar med ;-) Litet nervös - ja - det är ju ändå framför en kamera


Soliga hälsningar i hällregnet

Anna

Presentation


Bloggen handlar om autism och IBT, intensivträning. 2010 gav jag ut Boken om Jonathan, en lång väg till diagnos autism
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9163371634

Fråga mig

26 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Annas Gästbok


Skapa flashcards