Jag sitter här hemma och jobbar nu innan vi ska på behandlingsmöte. Så får Jonathan, som var hemma igår, då han hade frossa och ont i magen i går natt, vara hemma ett par timmar extra... Så jag sitter här och skriver - tar en liten paus nu för fika, och skriva ett par rader på bloggen.

Vi är nu inne på fortsättningsövningar och några avancerade övningar. Jag har svårt att få med Jonathan till träningsrummet och köra bordsträning. Om han fick skulle han helst sitta vid datorn hela tiden, men vi försöker få med honom till lekrummet någon timme varje kväll och där tränar vi samtidigt som vi leker. Han är jätteduktig och nu har legogubbarna börjat ställa frågor till varandra ;-) Det som är kul är att Jonathan ställer frågor nästan lika mycket som jag numera. -Vad står det där, mamma? frågar han ständigt och jämt. -Vad är det där? frågade han mig i går kväll när jag tog på mig mina pyjamasbyxor med komönster på (jag har dem inte särdeles ofta, men nu var allt annat i tvätten...). Det som är roligt är att han nu ställer frågorna "rätt", alltså med rätt intonation och med känsla i rösten. Det är härligt.

I övrigt är det upp och ner. Humöret är det ner på - mycket nej och vill inte. Språket är bättre än någonsin och han överraskar oss med nya ord och meningar minst ett par gånger varje vecka. I slutet av förra veckan tog hans Omega-3 Eye-Q slut och under helgen och igår när han var hemma med pappa så kom hans Jonathanska tillbaka. Jag var och köpte Omega 3 på lunchen!!! Vet inte varför han reagerar så starkt på det, men jag ska aldrig, aldrig få slut på det igen...

Kram på er

Anna