Alla inlägg under november 2010

Av Anna - 24 november 2010 20:04

Jag har fått utmärkelsen "Beautiful Blogger" av Linda S. - grundaren till Kommunicerande Samspel i Sverige. Det är första gången jag får en award så jag blev jätteglad!! Stort och ödmjukt TACK Linda!


  


7 saker om mig.... hmmm

1. En av mina drömmar är att simma med vilda delfiner någon gång i livet

2. Jag brinner för att personer med funktionshinder ska ges samma chans i livet som normalstörda. Accepteras för den person de är!

3. Älskar mina barn - de är mina ljus, mitt allt

4. Ser helst på olika deckare - Bones, Morden i Midsomer m.fl Ju mer analyserande desto bättre - älskar mysteriet

5. Jag tror på människan.

6. Jag gillar att skriva böcker, har skrivit två och har tre-fyra stycken till på gång

7. Är en glad person som mår bra av att hjälpa andra och dela erfarenheter med andra i samma situation.


Jag skickar utmärkelsen vidare till svenska bloggar jag gillar:

Anna M Coping http://hantera.wordpress.com/

Cariad http://cariad.blogg.se/index.html

Evas seglarblogg http://luvansseglarblogg.blogspot.com/

Maries blogg: http://mariemedfamilj.bloggagratis.se/

Majsans blogg: http://majsan67.blogg.se/

Henrik D. Ragnevi (ordf Attention GBG) http://ragnevi.blogspot.com/

Gullans husmorsblogg: http://gullanshusmorstips.blogspot.com/



-Som vinnare ska du kopiera in denna i din blogg.
-Tacka och länka till den du fick priset av.
-Skriva 7 saker om dig själv.
-Skicka vidare awarden till 7 av dina vänner.

Av Anna - 21 november 2010 21:53

Söndag kväll är badkväll för Jonathan. Bada är inget han springer till med glädje men inte heller längre något han hatar. Tja, han hatar eg. att tvätta håret, så därför vill han inte bada så ofta (är i alla fall min teori). Så sitter han där i  badet med massor med skum och håller på och leker med två gubbar - den ene gillar skum och den andre inte. Jag hänger över badkarskanten och glädjs åt hans lek. Då plötsligt lyser det till i hans ögon, hans händer är fulla av skum och med ett stort leende så tar han ena handen med skum och lägger det mitt på min tröja. Och gapskrattar... Och jag blir helt paff - gör inte nåt... 

Är bus utveckling är dagens knepiga fråga?!


Härligt är det i alla fall ;-) Jonathan går och längtar efter julafton så vi räknar ner med röda kryss i almanackan igen!


Kram allihopa (och om  någon har svar på dagens fråga så är jag tacksam)


Anna

Av Anna - 19 november 2010 17:55

Tidigare i veckan har jag pratat med habiliteringschefen. Hon vikarierade och var rätt ny på posten som chef, men lovade att kolla upp mina jobbiga frågor och återkomma med svar på det.


Sedan före sommaren så har vi efterfrågat en utvecklingsbedömning på Jonathan innan skolstart hösten 2011. Vi vill ju veta så att han inte har en utvecklingsstörning också, vilket vi inte tror men ändå... Dessutom kvarstår ju frågan om han ska gå i vanlig skola eller ev. i kommunikationsklass. Svaren vi fått av vårt IBT-team har bara varit att psykologtjänsten är vakant och att de inte vet. Så jag ringde och frågade habiliteringschefen och frågade också - om inte de kan göra det om vi kan få komma till BNK i Göteborg. Chefen skulle kolla upp detta med teamet och annars kan de skriva en remiss till GBG. (vilket vore det bästa liksom...)


Sedan frågade jag vad som hände efter IBT. För Borås, där vi bor, har i princip ingenting. Vi tillhör ett basteam med logoped/psykolog/spec.pedagog/ arb.terapeut eller dylikt och hon (hab.chefen) sa att de ska täcka vårt behov. Jag frågade om det fanns något av det som fanns i Uppsala - som matskola, sömnskola och lekterapi?! (och då nämnde jag inte musikterapi och andra trevligheter som Irene, min kära medförfattarinna, berättat om). Nja, sa chefen då, vi arbetar ju inte så. Basteamet ska fånga upp sånt som inte fungerar och ge er hjälp med det... Jaha, sa jag då, det känns som att man måste vara så påläst och kunnig för att få hjälp med det man behöver av basteamet. Chefen sa att det fanns tankar att organisera om - att göra det mer efter funktionshinder. Hon skulle ta med sig mina funderingar i alla fall, sa hon... Vad det nu är värt.


I övrigt är allt jättebra. Jonathan är på gott humör, men har nariga röda händer så nu har jag sagt till snart alla på skola och fritids att jag lagt ett extra par handskar i hans väska som de kan ta på honom. Problemet är ju att han inte gör det själv - han förstår inte kyla eller förstår inte sambandet kyla=ta på sig handskar/vantar. Jag vet inte vilket...


TACK till er som lämnat så glada kommentarer efter radioinslaget i tisdags. Det värmer verkligen!


Ha en underbar helg allihopa - möjligtvis blir det Liseberg på söndag, eftersom Jonathan så gärna vill åka, men vi har inte bestämt oss - det är ju litet väderberoende...


Kram

Anna

Av Anna - 16 november 2010 12:44

De har inte lagt ut någon direktlänk ännu men här kommer länk till lyssningsarkivet:

http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=56


Lyssningsarkiv

Tisdag 16 november 2010
10.30 - 11.00 tisdag 16 nov 2010
 
10.00 - 10.30 tisdag 16 nov 2010
Tisdag 16 november 2010 kl 10:00

Jag tror det gick bra om än nervöst och litet överrumplad av de första frågorna. Reportern var supertrevlig och sedan kändes det som bara det var hon och jag som satt och pratade litet.


Kram på er alla


Anna

Av Anna - 15 november 2010 22:32

Idag kom ett svar från PO:

 

Tack för ditt mejl till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vi har fått in många frågor i likhet med de du ställer. Jag har tagit upp med biträdande pressombudsmannen om huruvida ett tillägg till regel 10 bör göras. Frågan ska i så fall behandlas av Pressens samarbetsnämnd och jag kommer även vidtala samarbetsnämndens sekreterare i frågan, med det går självfallet inte lova något.

 

Eftersom du vänt dig till PO vill jag upplysa om följande.

 

PO har till uppgift att pröva klagomål från enskilda som själva utpekats i en tidning, genom namn, bild eller andra identifierande uppgifter, med kränkande eller på annat sätt skadande uppgifter om dem och deras personliga angelägenheter. För att en prövning ska kunna ske krävs alltså att det finns en person som är utpekad och direkt berörd av de publicerade uppgifterna. En grupp människor kan således inte vinna framgång med sin talan hos PO, så till vida det som skrivits i tidningen inte pekar ut dem var och en på ovan angivet sätt.

 

Vidare vill jag också meddela att PO i sin bedömning (om det är aktuellt i ärendet) beaktar att tidningen har publicerat uppgifter om en anmälares funktionshinder och/eller psykiska hälsa. Pressetisk praxis säger att tidningar ska vara restriktiva med att lämna ut sådana uppgifter om enskilda.

Handläggare på PO

 

De tar upp frågan! Härligt det!

 

Imorgon är det intervju och jag är nervööös...

Kram och godnatt alla

 

Anna

Av Anna - 14 november 2010 19:53

Idag har det sänts ett nyhetsinslag om Jonathan, mig och boken om intensivträning. Lyssna här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=4178890


Kom gärna med synpunkter. På tisdag ska jag vara med i direktsändning mellan 10-11 på samma radiostation.


Kram alla


Anna

Av Anna - 14 november 2010 14:52

Nu måste vi ha ett uppror - FÅR man skriva ut diagnoserna rätt ut i media?

Satt och läste Aftonbladet idag som vår gulliga dörrförsäljerska levererat på morgonen. I en stor artikel om "Nya Lasermannen" skriver man där att lasermannen har autism och nya lasermannen har Asperger?! Jag blir såååå arg! Nu har jag skrivit till pressombudsmannen!   

Henrik D Ragnevi: De pressetiska reglerna måste skrivas om
Det jag skrev till PO och med kopia till Aftonbladet är följande:
Hej!
Sitter och läser Aftonbladet som publicerat en stor artikel om Lasermannen och Nya Lasermannen.
I dessa så har man  under rubriken personlighet skrivit ut deras mediciniska, eller rättare sagt, psykiatriska diagnoser - Autism respektive Asperger.
När  jag läser de pressetiska reglerna så står det så här:
 
10. Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.
 
Själv är jag mamma till en son med autism. Han är inte på något sätt aggressiv utan kramgo och härlig kille. Jag har svårt nog att berättiga hans möjligheter i skola och samvaro i vår s.k normala värld och samhälle för att dessutom behöva tänka på detta - att folk kanske dessutom tror att han är våldsbenägen eller kapabel att bli mördare.
 
Jag vill hänvisa till Henrik D. Ragnevis debattartikel i Aftonbladet. Det har blivit alltmer så, från 3-personersmordet i Härnösand till detta. Se länk:
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/medier/article8095068.ab
Och hans slutsats är: Det finns inga kända kopplingar till att personer med Aspergers syndrom skulle vara exempelvis våldsammare än personer utan diagnosen.

Många som har Aspergers- och Autismdiagnoser har tillräckligt svårt att klara sig i vårt samhälle och att dessutom tidningar och massmedia får gå ut med det här.
Jag, och säkert flera med mig, vill att de
 medicinska diagnoser ska tillhöra de pressetiska reglerna i det här fallet. De KAN inte skriva ut det på det här viset! Personuppgiftslagen är i det här fallet mycket hård med vad man får lämna ut - varför lämnar de pressetiska reglerna det öppet?????
 
Själv jobbar jag mycket aktivt med vår son för att han ska få så goda möjligheter i världen som möjligt. Vi är i sluttampen av ett intensivträningsprogram där vi (jag och hans resurs i förskoleklass) arbetar med honom 25-40 timmar i veckan. Han har utvecklat så mycket med detta att vi aldrig trodde det var möjligt!
 
Tacksam om ni åtminstone tar upp frågan till diskussion!
 
Anna Sandström
mamma till Jonathan 7 år med autism
Författare till två böcker om autism - "Jonathan - (inte) som andra barn?" och "Intensivträning i praktiken för två pojkar med autism"
Skriv om de pressetiska reglerna!!! Maila till: yrsa.stenius@po.se
Fakta i frågan är följande:
Det finns inte något generellt samband mellan Aspergers syndrom och våldsbrott. Det finns personer med autism/Aspergers syndrom som begår våldsbrott men de är få. I en registerbaserad studie vid Karolinska institutet, publicerad 2008, tittade man på 422 personer med autism eller Aspergers syndrom. Av dessa var 7 % dömda för våldsbrott, alltså endast en mycket liten del. Viktigt att notera är att det hos de med autism/Aspergers syndrom som begått våldsbrott fanns samma tilläggsproblem som man också annars ofta ser i samband med våldsbrott, till exempel alkohol- och drogmissbruk och psykossjukdomar. Det finns vissa riskfaktorer som kan leda till våldsbrott men autism/Aspergers syndrom i sig kan inte räknas dit.
Länk angående studien från Karolinska/Centrum för våldsprevention:
http://www.cvp.se/news/2008/news_080821_se.html
Så snälla ni - om ni ser er lokaltidning ta samma vinkling så maila detta till dem - kopiera gärna rakt av (ni får gärna sätta ert eget namn/mail istället). Vi måste få detta att sluta! Ingen häxjakt på dessa människor!!!
Kram alla
Anna
Av Anna - 13 november 2010 17:04

Hej alla!

IBT-träningen blir mer och mer avancerad även om vi med snabba steg närmar oss sluttampen. Buhu... Hur ska vi klara oss utan detta framöver? Vår habiliteringen har inte så mycket annat att erbjuda - så jag fick i uppdrag av en i vårt team att ringa hab-chefen. Vilket jag också kommer  att göra!! Jag vill  ha det som i Uppsala eller Stockholm. Varför kan inte vi få utbildningar, föreläsningar, matskola, sömnskola och lekterapi? Nu har jag fått gnälla av mig litet...


Jonathan har börjat få berätta om olika bilder - vad de gör på bilden, vad händer, färger, former, räkna etc. De gör tydligen mycket sånt i förskoleklassen. Jag skulle gärna vilja ha läroböckerna så man såg vad de jobbade med, men Jonathans resurs tycker att det är hans jobb - att jag kan träna annat med Jonathan. Så det gör jag.


Jag fick ett så bra tips av vår avlösare, som tränar litet med Jonathan när hon är här. Jag har haft svårt att lära honom addition - 3+2=5 Han kan räkna allt upp till 24 eller något, men just hur man förklarar addition. Då sa hon att man kan ha 5 ploppar som man visar, sedan får barnet blunda och så gömmer man ett eller flera under handen. Så ska då barnet gissa hur många det är under handen. Efter några gånger så klarade Jonathan det perfekt!


En kväll nu i veckan så tittade Jonathan och pappa på en videofilm från när Jonathan var liten. Där satt han så glatt, dryga året och slevade in makaroner och köttbullar. Efter filmen sa Jonathan till pappa - "När jag var liten, bebis, kunde jag inte tänka så bra!" och pekade med ett finger på huvudet. Man undrar ju vad han menar rent faktiskt med det - är det att han nu känner att han kan tänka klarare?! Jag hoppas det!!


I går var det trumlektion igen. 4-1-takt till The Final Countdown, på Jonathans eget initiativ!! Både jag och hans musiklärare bara gapade! Nog för att Jonathan brukar spela så till den låten på Lego Rockband men att han skulle göra det på stora trumsetet det trodde jag det var ett steg kvar till!


Så in alles en ganska bra vecka!


Kram alla från glad


Anna

Presentation


Bloggen handlar om autism och IBT, intensivträning. 2010 gav jag ut Boken om Jonathan, en lång väg till diagnos autism
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9163371634

Fråga mig

26 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Annas Gästbok


Skapa flashcards