Alla inlägg under mars 2012

Av Anna - 29 mars 2012 20:48

I början av veckan så berättade Jonathans assistent att förra veckans sjukdom (rejäl förkylning med feber som däckade Lilleman) gjort att han tappat en del i skolan. Därför har han kört bordsträning den här veckan extra med honom.


Idag har de testat hur många ord han kunde läsa på  en minut. 23 ord på  en minut?! Låter  inte det fantastiskt bra för en första-klassare med autism?? Dessutom berättade assistenten att han skulle klarat fler om han låtit bli att kolla klockan så många  gånger ;-) Jag blir så stolt!


I övrigt har det  varit en jobbig vecka för Jonathan och för mig. De skulle på en show som Kulturskolans elever hade i teatern i tisdags. Måndag kväll var superjobbig, och innan jag fick veta att det  var showen som var problemet. Jonathan sa att skolan var tråkig, att han hade ont i magen, att han var sjuk, att en kompis varit dum men till slut så kom det fram att  det var showen som var problemet. Jag visade honom ett klipp på  You Tube och efter ca 1,5 timme så lugnade han ner sig när jag visade att jag lade ner hörselkåporna i ryggsäcken. Det är inte alltid lätt att få fram vad problemet är. Jag bad lärare och assistenten nästa dag att berätta för honom inför nästa  gång. Men givetvis hade han inte visat något av gårdagens upprördhet varken på skolan eller showen, så de undrade om jag hade problem med honom istället... Kul... Synd ibland att  han  inte visar något av den sidan på  skolan så de förstod vad jag menade, å andra sidan får man vara glad att han känner sig tillräckligt trygg med mig och oss att kunna prata om vad som  faktiskt är fel (efter en bra  stunds lirkande dock).


Kram alla

Anna

ANNONS
Av Anna - 22 mars 2012 10:02

TILL ALLA ER SOM LÄSER DEN HÄR BLOGGEN

ETT STORT TACK!


Nu är Bloggboken publicerad på Vulkan.


 


Den är baserad på inlägg från den här bloggen, de flesta inlägg mellan åren 2008 och 2010, med en sammanfattning över Jonathans utveckling på slutet. För er som läser den här bloggen så FÅR ni en elektronisk version av boken av mig. Det är boken i PDF-format, inlaga och omslag. Det enda ni behöver göra är att maila mig på jonathanmamma@hotmail.com, ange koden "Bloggläsare" och din mailadress så kommer en elektronisk version av boken till just DIG! 

(vill du gärna ha den i pappersformat så går den att beställa på Vulkan:

https://www.vulkan.se/Presentation.aspx?itemid=57012 )

Tack alla för ert stöd, för era kommentarer, för era frågor!!!

KRAM på er - ni förgyller min dag!  

Anna


ANNONS
Av Anna - 20 mars 2012 10:09

I söndags var det dags.

Jonathan vaknade pigg som en lärka (vilket sällan händer på varken vardag- eller söndagmorgnar) klockan halvsju på söndagens morgon. -"Vi ska åka till Universeum!" Tack och lov fick jag sova en 45 minuter till innan han kom in och kröp ner hos mig, manade mig att kliva upp och sitta hos honom. Det kan man ju inte säga nej till... :-)


Vid halvtio-tio åkte vi mot Göteborg och Universeum. Det var, precis som idag, en regnig mulen dag. När vi nådde krönet innan Göteborg bredde ut sig nedanför backen, så slutade det regna. Vi såg kanten på regnmolnet, som i ett trollslag och i en ring strax utanför Göteborg bredde ut sig, men i Götet var det regnfritt och uppehåll.


När vi närmade oss Universeum gåendes, så såg jag vaksamt på Jonathan. Han bara skuttade glatt vid min sida. Så såg han hissen utanpå huset, den som går upp till ingången till  Universeum (den förhatliga ingången  med svarta stripes, där han panikade den gången för tre år sedan). Förvånat säger han -"Men den går ju långsamt snabbt?!". Vi ler mot honom och säger att den går ganska långsamt ja.


Efter att ha lagt in jackor och annat i ett skåp beger vi oss upp mot hissen. Det var här hans stress började förra gången, hur skulle det gå nu? Glatt trycker han på knappen för att få dörrarna att öppna sig till hissen. Vi kliver in och Jonathan vill hålla både mig och pappa i handen. Jag tar hans hand och sätter den på stången, visar att han kan hålla i sig själv och håller om honom med min andra hand. -"Wooohoooo!" ropar Jonathan när vi åker upp mot ingången.


Pappa och jag håller upp de svarta stripsen ordentligt så att Jonathan kan gå igenom. Vi tittar nervöst för att se minsta tecken på stress. Jonathan hukar sig ner och går igenom ingången. Då kommer röken - dimman och blixtar när man gå förbi i grottöppningen. Jippi, tänkte jag i mitt stilla sinne och bävar inför den kommande jordbävningen. Som inte kommer... Jonathan säger -"Atjo Prosit!" åt dimman, tittar något hukande på blixtarna, och hoppar ut bland de svenska fiskarna som är de första i vår väg.


Efter att ha gått igenom hela Universeum, även om det blev en mycket kort tur i det fuktiga och varma regnskogslandet så tar vi en fika. Glatt tuggande på en Piggelin ser Jonathan litet fundersam ut plötsligt. Han lägger huvudet på sned och frågar med sin lilla röst -"Kan vi gå en gång till?". Och det är klart vi, mycket nöjt leende, går en gång till genom  hela Universeum. Ser honom igen åka månstolen som drivs av tryckluft, och pappa och storebror fick ta en extra tur genom regnskogen - berättade att en apa gått över pappas arm.


Vilken fantastisk dag och vilken skillnad, enorm skillnad, från när vi var där sist, för tre år sedan!


Idag är jag hemma med genomförkyld Jonathan.


Kram på er

Anna

Av Anna - 18 mars 2012 08:16

Med bävan, trots att Jonathan utvecklats så mycket de senaste åren, så har vi lovat att vi ska åka till Universeum idag. Jag kommer ihåg hur  det gick sist, faktiskt som igår:

http://annahelena70.bloggagratis.se/2009/03/08/1462713-bakslag-med-besok/


Jonathans klasskompis har berättat att han var där förra helgen, som Jonathan berättade när jag  kom och hämtade honom på fritids - att T varit på Universeum och att vi skulle åka dit. Så om en timme eller två så beger vi oss dit. Nervöst...!!


Igår var Jonathan på kalas på Minigolfen. Det gick jättebra. Han slog rekord i att stanna på kalas - en timme var vi där och allt fungerade med eget fika och jag hjälpte honom på banorna. Det var ganska mycket folk så vi tog bara 4 banor innan Jonathan var nöjd.

Jag kan också berätta att Jonathans vikarie är tillbaka sedan en dryg vecka. Jag hoppas han håller sig frisk och kry nu! Jonathan har varit upp och ner i humöret och det lär ta någon vecka till innan han hämtar sig, men det  går även där åt rätt håll.

Kram på er

Anna

Av Anna - 8 mars 2012 09:56

Efter en svårlagd och svettig natt insåg jag nu på  morgonen att Jonathan har feber.
Bara att packa upp väskan och sätta sig i fåtöljen, lägga in att man är hemma för vård av barn på jobbet och gå ner i varv inför en dag hemma. Här sitter jag med en god kopp kaffe, har gjort smörindränkta popcorn till Jonathan och han spelar sitt älskade Little Big Planet, till vilket han sjunger med skrovlig hes stämma...

Ibland älskar jag de här dagarna när man är hemma och Jonathan är på myshumör. Numera när man har en uppkoppling mot jobbet så känns det inte lika stressigt... Jag nyttjar det inte alltid när jag är hemma, men att kunna skicka mail om att man är hemma för vård av barn är en bra uppfinning. När maken sedan kommit hem så har det väl hänt att man jobbat en timme på en rapport som måste bli klar dock :-)

Idag tror jag dock att jag bara ska mysa och finnas här för Jonathan, efter upp-och-ner-dagen igår så kan det vara  det han behöver. Hur ofta glömmer vi alla våra måsten och bara finns här, i nuet?! Strunta i att  hemmet ser ut som upp-och-nervänt kaos, disken som måste in i diskmaskinen och bara finnas här och nu, bara vara - kramas med sonen och se på hans fantastiska framsteg i den underbara värld som finns i Little Big Planet 2, och de fantastiska kreationer han själv bygger.

Ooops -  nu  nös han ut hela näsan igen!


Kram alla och ha en bra dag

Anna

Av Anna - 7 mars 2012 18:36

Jag har nu lagt över allt från den här bloggen av värde in i en bok, min bloggbok. Nu återstår bara prologen... Och där ska jag sammanfatta de två årens intensivträning i vilken utveckling det gett för Jonathan. En i  huvudsak omöjlig uppgift för man har  ju glömt var han var när han började litet... Ska gå tillbaka till gamla journaler för att se hur han faktiskt var. Samtidigt som uppgiften är svår så är det underbart att se var han är idag. Nog för att vi har dåliga och  bra dagar, men överlag fungerar allt så mycket bättre för honom. Skillnaden  med normalstörda barn i samma ålder är givetvis fortfarande stor, men Jonathan utvecklas verkligen HELA tiden, så jag ser inte var det ska sluta. Underbart!


I dag har vi en av de dåliga dagarna. När jag bad Jonathan att komma och äta så ville han vänta och  spela klart en bana. Jag påminde honom 2 gånger men han skulle göra klart. När 10 minuter hade gått och korven höll på att bli kall fick jag säga till  honom på skarpen. Då blev han  ledsen... Och sedan slutade det inte och jag fick höra det en timme efter maten hur  arg jag varit (vilket jag inte var - men i hans värld så är höjning av rösten det allra minsta=arg).


Nu måste vi ner och hämta storebror på fotbollsträningen. Ska försöka få Jonathan i säng litet tidigare ikväll - men  det är inte alltid det hjälper...

KRAM alla

Anna

Av Anna - 3 mars 2012 16:13

Idag  har vi efter tre dagars tjat från Jonathan åkt till Lek- och Buslandet. Det var  nu nästan två år sedan sist, och vilken skillnad. Jonathan sprang och  hoppade, åkte den jättefarliga rutschkanan med en stor krokodil som man skulle krypa upp  i och  åka nerför... En helt annan kille än  sist, när vi fick vara  med hela tiden, hjälpa honom ner för trapporna, han vågade knappt åka en enda rutschkana... Vilken utveckling på två  år!

Från senast när vi var där:

http://annahelena70.bloggagratis.se/2010/05/29/3043118-lek-och-buslandet/


På hemvägen åkte vi in på Landvetter, flygplatsen, för att förbereda litet inför resan till Turkiet om ett par månader. Kvinnan i informationen var jättegullig och svarade på mina frågor om läkarintyg för att få ta med  dryck, säkerhetskontroll m.m Hon ringde upp till säkerhetskontrollen och vi fick gå dit och kolla utanför och hur det går till. Jonathan kändes lugn och trygg hela tiden, busade med storebror och tittade när flygplanen lyfte utanför flygplatsen. Känns som att han vuxit på många plan vår son, och  det här är ett  i raden av dem. Nu ska jag sätta mig och författa litet till flygbolaget och se om vi kan få platser med litet mer benutrymme (och ev. specialmat - samt att vi tar med litet ifall att)... Förra gången satt han  och  sparkade i  sätet framför och det är inte såååå kul för den personen..

En i allt lyckad dag!


Kram alla

Anna

Presentation


Bloggen handlar om autism och IBT, intensivträning. 2010 gav jag ut Boken om Jonathan, en lång väg till diagnos autism
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9163371634

Fråga mig

26 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Annas Gästbok

Följ bloggen

Följ annahelena70 med Blogkeen
Följ annahelena70 med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se