Jenny P. skrev här i gästboken och berättade att det nu finns en ny utbildning i intensivträning. Jenny går den själv just nu i Västerås. Kursen heter TBAtränare/beteendestödjare för autistiska barn och det innebär att det för första gången kommer att efter jul finnas 19 tränare tillgängliga. Hon berättade också att de är lite utspridda över landet. (se gärna gästboken).

Kursen hittar ni här på internet:

http://www.malarakademin.se/tba-tranare/index.shtml

Kursens mål är:

Att ge en kvalificerad yrkeskompetens som TBA-tränare/kvalificerad resurs/beteendestödjare för barn, ungdomar och vuxna med autism och autismliknande tillstånd.

Efter fullgjord utbildning ska den studerande kunna:

• arbeta med barn, ungdomar och vuxna med autism utifrån TBA som metod.
• redogöra för hur olika verksamheter som arbetar med TBA som metod strukturerar sin verksamhet.
• beskriva, reflektera och jämföra TBA med andra evidensbaserade behandlingsmetoder.
• under handledning medverka i bedömning, planering och genomförande av aktiviteter, som bedrivs enligt TBA.
• praktiskt kunna genomföra diskriminationsinlärning, PECS, shejping & kedjning.
•  operationalisera och konstruera en arbetsbeskrivning för en elev.
• rapportera, dokumentera och utvärdera aktiviteter där TBA används som metod.
• fungera i olika arbetslag och då använda funktionell kommunikation och motivationshöjande samtalsmetodik  som verktyg.

Efter fullgjord utbildning ska den studerande kunna arbeta som tränare/kvalificerad resurs/beteendestödjare för barn och ungdomar med autism inom förskola, särskola och träningsskola för barn med autism. Den studerande ska också kunna arbeta som tränare/resurs/beteendestödjare inom daglig verksamhet, familjehem och särskilda boendeformer, även för vuxna med autism.

TOPPENBRA! 

Kanske något man skulle gå så man fick jobba med detta aktivt?!

Kram till Jenny P och alla er andra därute som gör ett jättejobb med intensivträningen

Anna

Nu har jag läst ut Jonathan Levys bok "What You Can Do Right Now to Help Your Child with Autism", Son-risemetoden. Tack för lånet Evelina!!!!

De tio saker han skrivit boken om är följande (fritt översatt till svenska):

1. Reagera inte

2. Gör ögonkontakt till en prioritet

3. Delta i det stereotypa beteendet

4. Reagera annorlunda när barnet gråter

5. Ge ditt barn så mycket kontroll som möjligt

6. Fokusera på din attityd

7. Jobba en-mot-en i ett icke distraherade rum

8. Var dynamisk med ditt barn

9. Få mer språk

10. Se till att mat inte är en del av problemet

Jag tycker att kapitlet om ögonkontakt var en av de saker som jag inte hört förut från KOmmunicerande Samspel (Communicating Partners, Dr. James D. MacDonald). För att få mer ögonkontakt kan man bl.a ställa sig längre ner än barnet, så att barnet inte behöver titta upp. Det är inte något jag prövat men ska försöka sätta i verket.

Avsnittet om språk tycker jag inte är lika bra som kommunicerande samspel. Där är metoderna mer specifika och bättre sammansatta. Framför allt långa meningar och frågor som jag inte förstår - tanken är ju att möta barnet på den nivå han/hon är - så gäller det ju även språk och kommunikation.

Nu fick jag kaffebesök av en  god vän. Vi hörs senare...

Kram

Anna

Nu börjar Jonathan fritids på måndag. På fredag den  20/8 börjar skolan. Jag är litet spänd på  hur det ska gå, också för att hans resurs har semester de två första veckorna på fritids. De har en vikarie som varit på  förskolan tidigare, så  jag hoppas att det går bra, men jag är orolig... Jonathans storebror går kvar på fritids detta läsåret ut, vilket jag tror är bra för honom, frågan är hur bra det är för  hans storebror... Ja, ja - vi får se...

Idag vill  jag rekommendera en fantastisk artikel från  Lärarnas tidning:

http://lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2010/05/12/alla-elever-har-alltid-ratt-saga-nej

Min favoritförfattare Bo Hejlskov... om skolan och möjligheten att anpassa pedagogik och sig själv till  barn med funktionshinder...

Träningen är hög vad gäller grovmotorik med Jonathan, som är en typisk 6-åring och springer, hoppar och rör sig hela tiden (förutom framför datorn  där  han nu tittar på  Hello Kitty och sig själv på You Tube, eller bygger nöjesfält i Roller Coaster Tycoon). Talet går både bakåt och framåt. Vi kände det som  att han  retarderade (efter att hans mineraler tog slut och det tog några dagar att få nya) och upptäckte till vår förvåning att en del av hans tal var engelska... Men  vi  vet inte om han försöker tala  engelska hela tiden eller om det är "Jonathanska" - hans eget språk - i det. I går var vi till Leos lekland igen - 2,5 timme. KUL och bra  grovmotorisk träning...

Kram på er

Anna

Igår kom en god vän och hennes 4 (!!!) barn på besök. Jättetrevligt. Två av pojkarna och Jonathans storebror skulle gå ut och leka krig medan vi satt och drack kaffe i köket. Då kommer, till min förvåning, Jonathan och frågar om han får gå ut och leka med de andra killarna. Jag följer med honom ut och ber storebror att hålla sig på området och runt lekplatsen. Jonathan fick en leksaksuzi i handen och sprang iväg med de andra. Jag stod med hakan nere vid knävecken och bara tittade förvånat efter dom. Helt otroligt!

Efter 20-30 minuter kom de in igen, och vi frågade senare hans storebror om hur det gått och Jonathan hade varit med honom mest men varit med och lekt fullt ut. Skjutit en av de andra killarna bl.a. Jag är så glad idag...

Senare var han upp och hämtade sin speldosa till bebisen, utan att vi bett honom. Vi satt  och pratade om vad han ville ha att leka med, och då försvann Jonathan. Han kom efter ett litet tag med speldosan i handen och satte igång den åt bebisen och visade den för honom!! Han är så... normal ibland - på bra dagar som det var igår!

Kram på er och ha en underbar sommar och semester - det har vi!!

Anna

Min bok publicerades i mars i år, som flera av er vet och några av er har ju läst den - "Jonathan - (inte) som andra barn?" Mina kära föräldrar har  skickat info om boken till lokaltidningen i mina hemtrakter och igår ringde en journalist därifrån. Så han  ska intervjua mig när vi kommer upp dit!!!! Kul!!! Det visade sig att jag haft hans mamma som lärare i grundskolan... (hemtrakterna är Ångermanland)

Nu har boken sålt i 45 ex.

Kram på er

Anna

I boken "The Autism Sourcebook - everything you need to know about diagnosis, treatment, coping and healing" av Karen Siff Exkorn finns en fin dikt om mammans styrka. Den heter "The Mountain" av Jim Stovall. Fritt översatt och med hjälp av Google översättning får ni den här:

"Det fanns två stridande stammar i Anderna, en som bodde i låglandet och den andra högt upp i bergen. Höglandsfolket invaderade lågländarna en dag, och som en del av deras plundring av folket, kidnappade de ett barn från en av lågländernas familjer och tog barnet med sig tillbaka upp i bergen.  Lågländarfolket visste inte hur man skulle bestiga berget. De visste inte någon av de stigar som högländarfolket använde, och de visste inte var man kan hitta högländarfolket eller hur man spårar dem i brant terräng.

Trots detta skickade de ut sina bästa kämpar, män, att klättra uppför berget och ta med sig barnet hem.  De försökte först en metod för klättring och sedan en annan metod. De försökte ett spår och sedan en annan. Efter flera dagars försök, men de hade klättrat bara ett par hundra meter. De kände sig hopplösa och hjälplösa, låglandsmännen beslutade att saken var förlorad, och de beredda att återvända till sin by nedanför.

När de höll på att packa sina väskor för att återvända ner, såg de barnets mor gå emot dem. De insåg att hon kom NER från berget som de inte hade räknat ut hur man klättrade upp på.  Och då de såg att hon hade barnet fastspänd på ryggen. Hur kunde hon lyckas med det?  En man hälsade henne och sade: "Vi kunde inte klättra upp på detta berg. Hur gjorde du detta när vi, de starkaste och mest begåvade män i byn, inte kunde göra det?"

Hon ryckte på axlarna och sa: "Det var inte ditt barn!"  

Kram på er

Anna

Hej!

Idag har vi haft utvärdering av IBT terminen som gått. De är så nöjda  med Jonathans utveckling, och vi också!!! Så i höst börjar sista terminen. Så mycket som hänt med vår son och så litet  tid kvar... Men det är ju fantastiskt!

För er som är här och läser så har jag lagt ut IBT-filmer på Jonathan på You Tube, privata. Länkarna är dessa:

IBT 1

http://www.youtube.com/watch?v=mlPU8791qpA

IBT 2

http://www.youtube.com/watch?v=9wr2Z_BNGoc

IBT 3

http://www.youtube.com/watch?v=1K6SjHneGlU

IBT 4

http://www.youtube.com/watch?v=rq0SId6TFLo

Kram på er allihopa

från glad

Anna

Hej alla

och ett stort och hjärtligt tack till er som köpt boken: "Jonathan - (inte) som andra barn?". Idag kom Royalties till min bank, som jag ska sätta av till Jonathan på något sätt. Och ett stort tack riktar jag till alla er som hört av er med så fina kommentarer om boken. Två av de som jag vill dela med mig av, som min goda vän Anna har lagt ut som recensioner på Vulkan är från Eva och Robert.

Eva skrev så här:

"Snörvel, har precis plöjt igenom boken. Är alldeles rödgråten och så känner jag en stark samhörighet. Skönt. Jättefint och vad mycket bra info/ länkar. Tack! Stor kram! Eva"

Robert skrev så här:

"Har nu läst din fantastiska bok. Mycket välskrivet och intressant! Boken måste vara mycket värdefull för andra människor i liknande situationer. Härligt att ni lyckas så bra med träningen! Du är verkligen en klok författare med ett mycket stort och varmt hjärta : ). Kapitlet " sorgeprocess" tycker jag var väldigt vackert skrivet. Orden "Det är ju många av oss, s.k normalstörda som strävar efter att vara där han är - i nuets lycka!" på sid 58 gillade jag skarpt. Gillar ditt perspektiv. Vi har så mycket att lära oss av det vi ibland kallar för "sjukt". Att ohälsan är det största hålet i Svensk statsbudget fortfarande (110-125 miljarder) och som jag ser det... pga stress, oro och bristande självinsikt och handlingskompetens samtidigt som det överlag inte finns bra strategier för förändring är i min värld riktigt sjukt. Hade fler människor gett sig in i sina ämnen på samma sätt som du, skulle världen vara så mycket bättre. "Den som söker, den finner!". Återigen... tack för en intressant läsning och tack för att du finns! Vänliga vårhälsningar! Robert "

Roberts egen bok hittar ni på http://www.denhoppandemyran.se/ där han skrivit en härlig och rolig reseskildring av en långresa till Thailand. Den är lättsamt roande och härligt skriven.

Igår och idag fick jag ett positivt och mycket trevligt samtal respektive mail från projektledaren för intensivträningen i Västra Götalandsregionen. De är positiva till min och Irenes bok ;-) Bara det är skönt eftersom de varit väldigt negativa innan. I mailet idag så skrev hon att de laddat ner boken om Jonathan och har funderingar om de kan ha användning av vår andra bok i deras utbildningar... Jag är så glad! Bara att de är positiva känns väldigt skönt för det blir en jobbig resa om vi blir motarbetade redan från början. I Uppsala, Irenes team, har de varit väldigt positiva till boken, så det känns skönt. Och med boken menar jag den andra om Intensivträning i praktiken.

Kram på er

från glad Anna